Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Att Corporate Social Responsibility (CSR) blivit allt vanligare ses fra?mst bland större fo?retag da?r a?ven forskningen har sedan 1990-talet fokuserat pa? att förklara dessa företags incitament till att arbeta med fra?gan. Men CSR förekommer Àven bland SMEs, en grupp företag som representerar en stor del av va?rldens företag. Studien syftar till att undersöka vilket ansvar svenska medelstora företag tar fo?r sin sociala och miljömÀssiga pÄverkan pa? omvÀrlden, inte minst dÄ forskningen premierat större fo?retag men a?ven dÄ medelstora företags karaktÀrsdrag kan ses som en kombination av sÄvÀl smÄ som stora företags typegenskaper.

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

Civilekonomuppsats i fo?retagsekonomi: controller och redovisning. Ekonomiho?gskolan vid Linne?universitetet, 2012.Titel: Familjefo?retags CSR arbete ? en underva?rderad fo?reteelse? Datum: 2012-05-29Fo?rfattare: Emma Lagerquist och Josefine Olofsson Handledare: Sven-Olof Yrjo? Collin och Jenny AhlbergInledning: CSR har blivit ett omtalat a?mne kring forskning och fra?mst kring sto?rre bo?rsnoterade fo?retag. Sma? och medelstora fo?retags relation till CSR har a?ven fa?tt en allt sto?rre del i forskningen, da?remot har inte familjefo?retags CSR arbete fa?tt lika stor del.

Ma?nga fo?retag i Sverige a?gs och kontrolleras av familjer. Familjer som a?gare skiljer sig fra?n andra a?gare och har ett mer la?ngsiktigt synsa?tt samt ett mindre risktagande. Syftet med arbetet a?r att underso?ka om och i sa? fall hur familjea?gda fo?retag skiljer sig mot icke familjea?gda fo?retag vad ga?ller internationaliseringsgrad och geografisk diversifiering.

Denna uppsats Àmnar beskriva hur smÄ och medelstora svenska företag förvaltar överskott av likvida medel. Vi vill Àven undersöka varför företagen agerar som de gör, orsakerna bakom, samt visa pÄ alternativa lösningar. För att uppnÄ vÄrt syfte kommer vi ocksÄ att beskriva bankernas roll som placeringsrÄdgivare dÄ bolag, behandlade i studien, Àr beroende av deras tjÀnster och kunskap..

Denna uppsats grundar sig i att underso?ka hur turbulens pa? marknader pa?verkat sma? och medelstora fo?retags internationaliseringsstrategier, med inriktning mot val av marknader samt val av etableringsstrategier. I ma?n om att forska kring denna problematik har vi definierat ett huvudproblem; Hur har turbulens pa? marknader pa?verkat sma? och medelstora fo?retags internationaliseringsstrategi? Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod samt en abduktiv forskningsansats, detta fo?r att besvara uppsatsens huvudproblem pa? la?mpligast vis.Den teoretiska referensramen utga?r fra?n teorier kring strategi samt internationalisering: den inkrementella internationaliseringsteorin, na?tverksteorin, resursbaserade teorin, teori kring Born Globals fo?retag och teori kring etableringsstrategier. Detta fo?r att skapa en teoretisk plattform som i sin tur bidrar till ett sto?rre djup i uppsatsens analys.

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Gasellfo?retag utna?mns i Sverige av Dagens Industri (2010) och enligt Glenberg (2008) som lyfter statistik fra?n Bolagsverket har 25 procent utav gasellerna lagts ner inom sex a?r. Gjerlov och Guenther (2012) menar att snabb tillva?xt kan leda till interna hinder och kompetensbrist vilket kan fa? katastrofala konsekvenser. Ceylan (2013) och Wickham (2006) menar att innovation kan ses som en strategi fo?r o?kad tillva?xt hos fo?retag.

Syftet med studien Àr att söka förstÄelse för hur svenska smÄ och medelstora företag arbetar med CSR implementering pÄ en utvecklingsmarknad och vilka problem och möjligheter de möter i arbetet med detta.   .

SammanfattningTitel ? Gilla, dela och kommentera: Hur svenska fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sociala medier Fo?rfattare - Ellinor Hult och Malin Walle?n Handledare - Bo RundhA?mne - Kandidatuppsats i fo?retagsekonomiProblemformulering - Studien fokuserar pa? hur svenska fastighetsma?klarfo?retag hanterar sociala medier och uppsatsens funktion a?r att ge en insikt i fastighetsma?klarfo?retagens anva?ndande av sociala medier samt vilka mo?jligheter och problem det kan leda till.Syfte - Syftet a?r att underso?ka hur ett fastighetsma?klarfo?retag anva?nder sig av sociala medier som en del av marknadsfo?ringen.Metod - Studien har genomfo?rts med en kvalitativ enka?tunderso?kning som skickades ut till de 13 sto?rsta riksta?ckande fastighetsma?klarfo?retagen i Sverige fo?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur de arbetar med sociala medier.Resultat - Det a?r ma?nga fo?retag inom fastighetsma?klarbranschen som anva?nder sociala medier och har en strategi fo?r sitt anva?ndande. Dock ga?r det att utla?sa fra?n studien att flertalet fo?retag bo?r se o?ver och mo?jligen tydliggo?ra sina strategier fo?r att fa? ett ba?ttre hanterande av medierna. Utifra?n analysen kan det ocksa? konstateras att fastighetsma?klarfo?retag bo?r anva?nda sig av sociala medier som marknadsfo?ringsverktyg eftersom det enligt underso?kningen genererar fler kunder, a?r mer kostnadseffektivt a?n traditionell media och fungerar som ett bra komplement till traditionell media.

Syftet med den hÀr studien var att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur arbetet med personlig försÀljning kan beskrivas i smÄ och medelstora företag. Syftet nÄddes genom att undersöka försÀljningsprocessen och de olika rollerna inom försÀljning. För att nÄ studiens mÄl utförsdes fallstudier pÄ fyra svenska smÄ och medelstora företag inom livsmedelsindustrin. Personliga intervjuer genomfördes med representanter för Jonssons Chips, BergnÀsets Bageri, Polarica och Piteortens Chark. Resultaten frÄn den hÀr studien visar att existerande teorier inom personlig försÀljning inte alltid passar för att beskriva personlig försÀljning i smÄ och medelstora företag.